ECB:s årsredovisning för 2024

20 februari 2025

• ECB rapporterar förlust på 7,9 miljarder euro (2023: 1,3 miljarder euro)
• Förluster kommer att avräknas mot framtida vinster

Europeiska centralbankens (ECB) årsredovisning för 2024 visar en förlust på 7 944 miljoner euro, vilket är jämförbart med den förlust på 7 886 miljoner euro som rapporterades 2023 före överföringen från riskavsättningar. Under 2023 minskade hela avsättningen för finansiella risker på 6 620 miljoner euro förlusten för det året till 1 266 miljoner euro, medan inga förluster 2024 kunde täckas av denna avsättning eftersom saldot var noll. Förlusten 2024 kommer, liksom förlusten från föregående år, att ligga kvar på ECB:s balansräkning för att avräknas mot framtida vinster. Som resultat av denna förlust blir det inte någon vinstutdelning till de nationella centralbankerna i euroområdet för 2024.

Förlusterna kommer efter många år med betydande vinster och är resultatet av de penningpolitiska åtgärder som Eurosystemet vidtagit för att uppfylla sitt huvudsakliga uppdrag att upprätthålla prisstabilitet. Enligt denna policy skulle ECB utöka sin balansräkning genom köp av finansiella tillgångar, främst med fast ränta och lång löptid. Detta åtföljdes av en motsvarande ökning av skulderna, på vilka ECB betalar rörlig ränta. Höjningar av ECB:s styrräntor under 2022 och 2023, som syftade till att motverka den höga inflationen i euroområdet, resulterade således i omedelbart högre räntor på dessa skulder medan ränteintäkterna på ECB:s tillgångar, särskilt från värdepapper som förvärvats inom ramen för APP-programmet (programmet för köp av tillgångar och PEPP-programmet (stödköpsprogrammet föranlett av pandemin), inte ökade i samma utsträckning.

ECB kan fortfarande göra förluster under de kommande åren. Om så skulle bli fallet förväntas sådana förluster bli mindre än 2023 och 2024. Därefter väntas ECB återgå till vinst. ECB kan i vilket fall som helst bedriva sin verksamhet effektivt och fullgöra sitt huvudmål att upprätthålla prisstabilitet, oavsett förluster. Den finansiella styrkan understryks ytterligare av dess kapital och betydande värderegleringskonton, som tillsammans uppgick till 59 miljarder euro i slutet av 2024, 13 miljarder euro högre än i slutet av 2023.

ECB:s ränteintäkter och räntekostnader 2024 var:

Under 2024, precis som under 2023, det faktum att räntekostnaderna var högre än ränteintäkterna berodde främst på de betydligt högre räntekostnaderna på ECB:s nettoskuld i Target. Eftersom denna skuld förräntades till räntan på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna resulterade den högre genomsnittliga räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna på 4,1 procent 2024 (2023: 3,8 procent) i en ökning av denna kostnad. Den högre genomsnittliga räntan i de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna ledde också till högre ränteintäkter från fordringar relaterade till fördelning av eurosedlar i omlopp och räntekostnader till de nationella centralbankerna som ersättning för deras fordringar avseende valutareserver som överförts till ECB. Ränteintäkterna på värdepapper som innehas i penningpolitiska syften ökade också, främst på statspapper inom PEPP-programmet. Ränteintäkterna på valutareserven var högre, till stor del från värdepapper denominerade i amerikanska dollar.

Nedskrivningar uppgick till 269 miljoner euro (2023: 38 miljoner euro) och berodde främst på det minskade marknadsvärdet på ett antal värdepapper i US-dollarportföljen och deprecieringen av den japanska yenen, vilket ledde till att värdet på det relaterade valutainnehavet minskade.

Totala personalkostnader ökade till 844 miljoner euro (2023: 676 miljoner euro), främst på grund av högre kostnader för förmåner efter avslutad tjänstgöring efter en ändring av reglerna för ECB:s pensionsplaner 2024. Övriga administrativa kostnader ökade till 626 miljoner euro (2023: 596 miljoner euro) främst på grund av högre IT-utgifter i samband med den digitala omställningen, men även på grund av inflationseffekter.

Intäkter från tillsynsavgifter (avgifter som tagits ut för att täcka de kostnader som ECB har haft för sin tillsynsverksamhet) uppgick till 681 miljoner euro (2023: 654 miljoner euro).

Den totala storleken på ECB:s balansräkning minskade med 33 miljarder euro till 641 miljarder euro (2023: 673 miljarder euro), främst beroende på den gradvisa minskningen i APP-innehav till följd av inlösen.

Eurosystemets konsoliderade balansräkning

Storleken på Eurosystemets konsoliderade balansräkning, som omfattar tillgångar och skulder av euroområdets nationella centralbanker och ECB gentemot tredje parter, låg på 6 428 miljarder euro i slutet av 2024 (2023: 6 887 miljarder euro). Minskningen jämfört med 2023 berodde på att värdepappersinnehaven för penningpolitiska syften minskade till 4 283 miljarder euro (2023: 4 694 miljarder euro), främst beroende på inlösen. Innehaven inom APP-programmet minskade med 353 miljarder euro till 2 673 miljarder euro, i takt med att återinvesteringen av tillgångar som förfaller upphörde i juli 2023, medan PEPP-innehaven minskade med 57 miljarder euro till 1 609 miljarder euro och förfallande tillgångar endast delvis återinvesterades under andra halvåret 2024. Vidare minskade Eurosystemets utlåningstransaktioner till 34 miljarder euro (2023: 410 miljarder euro) till stor del som resultat av förfall i den tredje serien av riktade långfristiga refinansieringstransaktioner (TLTRO III). Denna minskning uppvägdes delvis av ökningen i motvärdet i euro på Eurosystemets innehav av guld till 872 miljarder euro (2023: 649 miljarder euro) på grund av uppgången i marknadspriset för guld mätt i euro.

Frågor från media kan riktas till William Lelieveldt, tfn +49 69 1344 7316.

Noter

• På grund av avrundning kan summan av delsiffrorna avvika från totalsumman.
• Mer information om Target-tjänster kan hittas på ECB:s webbplats.
• För mer information om källorna till vinster och förluster för ECB och de andra centralbankerna i euroområdet, se förklaringen.
• Den 13 mars 2024 beslutade ECB-rådet om ett antal principer som ska styra det penningpolitiska styrsystemet i framtiden och som, bland andra nyckelparametrar, ska fortsätta att styra den penningpolitiska inriktningen genom räntan på inlåningsfaciliteten. Samtidigt beslutade ECB-rådet också att fr.o.m den 1 januari 2025 kommer räntan på inlåningsfaciliteten att bli basen för beräkning av avkastning på i) Target-saldon till/från nationella centralbanker i euroområdet, ii) fordringar relaterade till fördelningen av eurosedlar inom Eurosystemet och iii) skulder motsvarande överföringen av valutareserver.
• Mer information om ECB:s och Eurosystemets finansiella rapportering och redovisningsprinciper och om ECB:s årsbokslut finns i Europeiska centralbankens (EU) beslut 2024/2938 av den 14 november 2024 om Europeiska centralbankens årsbokslut (ECB/2024/32) (EUT L, 2024/2938, 11.12.2024) och Europeiska centralbankens riktlinje (EU) 2024/2941 av den 14 november 2024 om den rättsliga ramen för redovisning och finansiell rapportering inom Europeiska centralbankssystemet (ECB/2024/31) (EUT L 347, 2024/2941, 11.12.2024) och på ECB:s webbplats.
• Eurosystemets konsoliderade balansräkning baseras på preliminära uppgifter. Eurosystemets slutgiltiga konsoliderade balansräkning kommer att offentliggöras i juni.