Sökalternativ
Hem Media Förklaringar Forskning och publikationer Statistik Penningpolitik €uron Betalningar och marknader Karriär och jobb
Förslag
Sortera efter
Christine Lagarde
The President of the European Central Bank
Luis de Guindos
Vice-President of the European Central Bank
  • PENNINGPOLITISKT UTLÅTANDE

PRESSKONFERENS

Christine Lagarde, ECB:s ordförande,
Luis de Guindos, ECB:s vice ordförande

Frankfurt am Main den 6 juni 2024

God eftermiddag, vice ordföranden och jag önskar er hjärtligt välkomna till vår presskonferens.

ECB-rådet beslutade idag att sänka ECB:s tre styrräntor med 25 punkter. Baserat på vår uppdaterade bedömning av inflationsutsikterna, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionsmekanismen är det nu lämpligt att lätta på graden av penningpolitiska restriktioner efter nio månader med oförändrade räntor. Sedan vårt sammanträde i september 2023 har inflationen fallit med mer än 2,5 procentenheter och inflationsutsikterna har förbättrats markant. Underliggande inflation har också lättat, vilket förstärker signalerna om att pristrycket försvagats och inflationsförväntningarna sjunkit på alla fronter. Penningpolitiken har hållit finansieringsförhållanden restriktiva. Genom att dämpa efterfrågan och hålla inflationsförväntningarna väl förankrade har detta på ett avgörande vis bidragit till att få ner inflationen.

Samtidigt är, trots framstegen under de senaste kvartalen, det inhemska pristrycket fortsatt starkt beroende på hög lönetillväxt, och inflationen torde ligga kvar över målet en bra bit in på nästa år. De senaste prognoserna från Eurosystemets experter för både den totala inflationen och kärninflationen har reviderats upp för 2024 och 2025 jämfört med prognoserna från mars. I prognoserna förutspås nu att den totala inflationen i genomsnitt kommer att hamna på 2,5 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 1,9 procent 2026. För inflationen, exklusive energi och livsmedel, räknar experterna med ett genomsnitt på 2,8 procent 2024, 2,2 procent 2025 och 2,0 procent 2026. Ekonomisk tillväxt väntas öka till 0,9 procent 2024, 1,4 procent 2025 och 1,6 procent 2026.

Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Styrräntorna kommer att hållas tillräckligt restriktiva under så lång tid som behövs för att uppnå detta mål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

ECB-rådet bekräftade idag även att man kommer att minska Eurosystemets innehav av värdepapper i stödköpsprogrammet föranlett av pandemin (PEPP) med i genomsnitt 7,5 miljarder euro per månad under andra halvåret. Modaliteterna för att reducera PEPP-innehaven kommer i stort sett att vara i linje med de som följdes för innehaven av värdepapper i APP-programmet (programmet för köp av tillgångar).

Mer om dagens beslut finns i ett pressmeddelande på vår webbplats.

Jag tänker nu mer i detalj beskriva hur vi tror att ekonomin och inflationen kommer att utvecklas och därefter förklara vår bedömning av de monetära och finansiella förutsättningarna.

Ekonomisk aktivitet

Efter fem kvartal av stagnation växte euroområdets ekonomi med 0,3 procent under första kvartalet 2024. Tjänstesektorn expanderar och tillverkningsindustrin visar tecken på att stabiliseras på låga nivåer. Vi räknar med att ekonomin fortsätter att återhämta sig i takt med att högre löner och förbättrade bytesförhållanden driver upp realinkomster. Även en starkare export torde stödja tillväxten under kommande kvartal i takt med att den globala efterfrågan på varor och tjänster ökar. Penningpolitiken kommer också i mindre utsträckning att tynga efterfrågan framöver.

Sysselsättningen steg med 0,3 procent under årets första kvartal, med runt 500 000 nya arbetstillfällen, och enkäter pekar på fortsatt sysselsättningstillväxt under den närmaste tiden. Arbetslöshetstalen tickade ner till 6,4 procent i april, vilket är den lägsta nivån sedan euron infördes. Företagen annonserar fortfarande ut många lediga jobb, men något förre än tidigare.

Nationell finans- och strukturpolitik bör vara inriktad på att göra ekonomin mer produktiv och konkurrenskraftig, vilket skulle bidra till att öka potentiell tillväxt och reducera pristryck på medellång sikt. En effektiv och fullständig implementering av programmet Next Generation EU, framsteg mot kapitalmarknadsunionen och fullbordande av bankunionen samt en förstärkning av den inre marknaden skulle främja innovation och öka investeringar i den gröna och digitala omställningen. Om EU:s reviderade ramverk för ekonomisk styrning implementeras utan fördröjning skulle detta hjälpa regeringar att minska budgetunderskott och skuldkvoter på ett hållbart sätt.

Inflation

Den årliga inflationstakten steg till 2,6 procent i maj, från 2,4 procent i april enligt Eurostats snabbstatistik. Livmedelsinflationen sjönk till 2,6 procent. Energiinflationen ökade till 0,3 procent efter en negativ årstakt under ett års tid. Varuinflationen fortsatte att minska i maj, till 0,8 procent. Däremot steg tjänsteinflation markant till 4,1 procent, från 3,7 procent i april.

De flesta mått på underliggande inflation sjönk ytterligare i april, som är den senaste månaden för vilken uppgifter finns tillgängliga, vilket bekräftar bilden av gradvis minskande pristryck. Inhemsk inflation är dock fortsatt hög. Lönerna stiger fortfarande snabbare, vilket kompenserar för den tidigare inflationsökningen. Beroende på den stegvisa lönejusteringsprocessen och vikten av engångsbetalningar är det sannolikt att arbetskostnaderna kommer att fluktuera under den närmaste tiden, vilket märks på uppgången i förhandlade löner under det första kvartalet. Samtidigt signalerar framåtblickande indikatorer att löneutvecklingen kommer att dämpas under årets lopp. Vinster absorberar en del av den tydliga ökningen i arbetskraftskostnader, vilket minskar inflationseffekterna.

Inflationen väntas fluktuera runt de aktuella nivåerna under resten av året, också till följd av energirelaterade baseffekter. Därefter väntas den gå ner till vårt mål under det andra halvåret beroende på svagare tillväxt i arbetskostnader, genomslag av effekterna av vår restriktiva penningpolitik och avtagande effekter av energikrisen och pandemin. Måtten på långsiktiga inflationsförväntningar har i stort sett varit fortsatt stabila och de flesta ligger på runt 2 procent.

Riskbedömning

Hoten mot ekonomisk tillväxt är balanserade på kort sikt men är fortsatt kvar på nedåtsidan på medellång sikt. En svagare världsekonomi eller ökande handelsspänningar mellan större ekonomier skulle hämma euroområdets tillväxt. Rysslands oberättigade krig mot Ukraina och den tragiska konflikten i Mellanöstern är stora källor till geopolitiska risker. Detta kan leda till att företag och hushåll ser mindre positivt på framtiden och till att den globala handeln störs. Tillväxten skulle kunna bli lägre om effekterna av penningpolitiken blir starkare än väntat. Tillväxten kan bli högre om inflationen går ner snabbare än väntat och om ökad tillförsikt och stigande realinkomster innebär högre konsumtion än förväntat eller om världsekonomin växer starkare än beräknat.

Inflationen skulle kunna bli högre än beräknat om löner eller vinster ökar mer än väntat. Uppåtriskerna för inflationen härrör också från de ökade geopolitiska spänningarna, vilka skulle kunna driva upp energi- och fraktkostnader på kort sikt och störa den globala handeln. Vidare kan extrema väderhändelser och mer allmänt klimatkrisens utbredning driva upp priserna på livsmedel. Inflationen kan däremot överraska på nedåtsidan om penningpolitiken dämpar efterfrågan mer än väntat eller om det ekonomiska klimatet i övriga världen försämras oväntat.

Finansiella och monetära förhållanden

Marknadsräntor har sjunkit sedan vårt sammanträde i april. Finansieringskostnader har nått en platå på restriktiva nivåer i takt med att våra tidigare höjningar av policyräntor har sipprat ner genom finanssystemet. De genomsnittliga räntorna på nya lån till företag och nya bolån var oförändrade i april, på 5,2 procent respektive 3,8 procent.

Låneutvecklingen är fortsatt svag. Bankutlåning till företag växte i en årstakt på 0,3 procent i april, en liten nedgång från föregående månad. Lån till hushåll fortsatte att öka till 0,2 procent på årsbasis. Den årliga ökningstakten i det breda penningmängdsmåttet – mätt genom M3 – ökade till 1,3 procent i april, från 0,9 procent i mars.

I linje med vår penningpolitiska strategi gjorde ECB-rådet en djupgående bedömning av samspelet mellan penningpolitik och finansiell stabilitet. Bankerna i euroområdet är fortsatt motståndskraftiga. De förbättrade ekonomiska utsikterna har främjat finansiell stabilitet men ökande geopolitiska risker fördunklar horisonten. En oväntad åtstramning av de globala finansieringsvillkoren skulle kunna leda till prisjustering av finansiella och icke-finansiella tillgångar, med negativa effekter för hela ekonomin. Makrotillsynen är fortsatt den främsta försvarslinjen mot uppkomsten av finansiella sårbarheter. Nuvarande eller snart tillämpliga åtgärder bidrar till att upprätthålla det finansiella systemets motståndskraft.

Slutsats

ECB-rådet beslutade idag att sänka ECB:s tre styrräntor med 25 punkter. Vi är fast beslutna att se till att inflationen inom rimlig tid återgår till vårt medelfristiga tvåprocentsmål. Styrräntorna kommer att hållas tillräckligt restriktiva under så lång tid som behövs för att uppnå detta mål. Vi kommer att fortsätta att följa ett databeroende tillvägagångssätt med beslut från sammanträde till sammanträde för att fastställa vilken nivå som är lämplig och hur länge restriktionen ska bestå. Framför allt kommer våra räntebeslut att baseras på vår bedömning av inflationsutsikterna med beaktande av inkommande ekonomiska och finansiella data, dynamiken i underliggande inflation och styrkan i den penningpolitiska transmissionen. Vi kommer inte i förhand att binda oss till en viss räntebana.

Under alla omständigheter står vi redo att inom ramen för vårt mandat säkerställa att inflationen återgår till vårt medelfristiga mål och bevara en smidig transmission av penningpolitiken.

Vi är nu beredda att svara på era frågor.

Se den engelska versionen för den exakta formulering som ECB-rådet har enats om.

KONTAKT

Europeiska centralbanken

Generaldirektorat Kommunikation och språktjänster

Texten får återges om källan anges.

Kontakt för media