Publicering av ECB:s konvergensrapport 2010

Europeiska centralbanken (ECB) publicerar idag sin konvergensrapport 2010, där bedömning av den ekonomiska och rättsliga konvergensen i nio av EU:s medlemsstater görs: Bulgarien, Tjeckien, Estland, Lettland, Litauen, Ungern, Polen, Rumänien och Sverige. Rapporten undersöker om dessa länder har uppnått en hög grad av varaktig ekonomisk konvergens. Rapporten utvärderar om de uppfyller de lagstadgade kraven för att deras nationella centralbanker skall kunna bli en del av Eurosystemet (rättslig konvergens).

Sammantaget konstaterar rapporten att i många länder har viktiga utmaningar uppstått. Dessa hänger samman med tidigare ackumulerade obalanser och sårbarheter som lett till en djup anpassningsprocess de senaste åren. I och med den globala ekonomiska och finansiella krisen har real BNP i de flesta av de granskade länderna kollapsat eller åtminstone försvagats kraftigt. Avmattningen i den ekonomiska aktiviteten och externt tryck har bidragit till att dämpa inflationen men har samtidigt lett till kraftiga försämringar i de offentliga finanserna och till högre riskpremier, vilket blir tydligt i de långa räntorna, som steg kraftigt.

När man ser till de enskilda konvergenskriterierna visar konvergensrapporten 2010 följande resultat.

Prisstabilitet

Under referensperioden på 12 månader från april 2009 till mars 2010 var inflationen mycket låg i EU på grund av negativa globala prischocker och den omfattande konjunkturnedgången i de flesta länder. Referensvärdet för prisstabilitetskriteriet var följaktligen 1,0 procent. Det beräknades genom att lägga till 1,5 procentenheter till det ovägda aritmetiska medelvärdet av HIKP-inflationen under denna 12 månader i Portugal (-0,8 procent), Estland (-0,7 procent) och Belgien (-0,1 procent). HIKP-inflationen i Irland var betydligt lägre p.g.a. ett antal landsspecifika faktorer. I linje med den metod som används i tidigare rapporter har inflationen i Irland dock ansetts vara ett extremvärde och har därför uteslutits från beräkningen av referensvärdet. Under referensperioden var den genomsnittliga HIKP-inflationen under värdena för Tjeckien, Estland och Lettland, medan den i de andra sex länderna var över referensvärdet. De största avvikelserna noterades i Rumänien, Ungern och Polen.

Offentliga sektorns budgetställning

Överlag har det ekonomiska läget i de flesta länderna försämrats kraftigt sedan konvergensrapporten 2008, vilket huvudsakligen återspeglade att de makroekonomiska villkoren har försämrats betydligt. Bulgarien, Tjeckien, Lettland, Litauen, Ungern, Polen och Rumänien uppvisade ett finansiellt underskott som del av BNP över referensvärdet 3 procent 2009. Europeiska kommissionen håller på att inleda förfarandet vid alltför stora underskott mot Bulgarien, medan de övriga länderna är föremål för ett beslut av EU-rådet om förekomsten av ett alltför stort underskott. Endast Estland och Sverige uppvisade ett budgetunderskott under referensvärdet under 2009.

Vad gäller den offentliga sektorns skuldkvot var det bara Ungern som uppvisade en skuldkvot över referensvärdet på 60 procent av BNP 2009. I de övriga länderna var skuldkvoterna lägre även om de ökade i alla nio granskade länder, i en del fall betydligt.

Växelkurser

Bland de länder som granskas i den här konvergensrapporten deltar Estland, Lettland och Litauen just nu i ERM2. Dessa medlemsstaters valutor har deltagit i ERM2 i mer än två år före konvergensbedömningen och ingen av deras centralkurser har devalverats under bedömningsperioden. Det har dock varit några perioder med allvarliga marknadsspänningar inom ERM2 vad gäller Lettiska lats.

Långa räntor

Under 12-månadersperioden mellan april 2009 och mars 2010 var referensvärdet för de långa räntorna 6,0 procent. Eftersom Estland inte har någon harmoniserad långränta beräknades detta värde genom att lägga till två procentenheter till det ovägda aritmetiska medelvärdet av de långa räntorna i de två euroländer som ingår i beräkningen av referensvärdet för kriteriet om prisstabilitet med en harmoniserad lång ränta, nämligen Belgien (3,8) procent och Portugal (4,2) procent. Under referensperioden låg den genomsnittliga långa räntan i endast Tjeckien och Sverige under referensvärdet.

Estland

I den här rapporten granskas Estland något mer ingående än de andra länderna. Detta p.g.a. de estniska myndigheterna har uttryckt landets avsikt att införa euron fr.o.m. den 1 januari 2011. I ECB:s konvergensrapport 2010 görs följande bedömning av Estland.

Under referensperioden från april 2009 till mars 2010 var den genomsnittliga HIKP-inflationen över 12 månader -0,7 procent i Estland, dvs. betydligt under referensvärdet 1,0 procent för prisstabilitetskriteriet. Baserat på den senaste informationen väntas 12-månadersgenomsnittet för HIKP-inflationen på årsbasis öka under de kommande månaderna.

Den nuvarande låga inflationen i Estland återspeglar huvudsakligen tillfälliga faktorer, inklusive den pågående stora ekonomiska justeringsprocessen, som ledde till att BNP gick ned med 14,1 procent 2009 efter en lån period då betydande makroekonomiska obalanser och sårbarheter byggdes upp. Den aktuella frånvaron av inflationstryck i den estniska ekonomin återspeglar dessutom behovet för en ekonomi med fast växelkurs att återhämta tidigare förluster i konkurrenskraft. När justeringsfasen är över kommer det att bli en mycket stor utmaning med tanke på det begränsade manöverutrymmet för penningpolitiken. Processen för att komma ikapp övriga EU-länder kommer dessutom sannolikt att påverka inflationen de kommande åren med tanke på att BNP per capita och prisnivåerna fortfarande är lägre i Estland än i övriga euroområdet. När produktionstillväxten åter kommer igång kommer, i och med den fasta växelkursen, den underliggande reala anpassningen av växelkursen troligen att visa sig i form av högre inflation. Med tanke på sedelfondssystemet och begränsningarna för alternativa kontracykliska policyinstrument kan det vara svårt att förhindra att makroekonomiska obalanser och högre inflation byggs upp igen. Stark tillväxt de senaste åren belyser de utmaningar de estniska myndigheterna står inför för att uppnå prisstabilitet när man praktiskt taget inte kan genomföra en oberoende penningpolitik. Sammantaget finns det oro rörande inflationskonvergensens varaktighet i Estland.

Estland är inte föremål för ett beslut av EU-rådet om förekomsten av ett alltför stort underskott. Under referensåret 2009 visade den offentliga sektorns budgetsaldo ett underskott på 1,7 procent av BNP, dvs. under referensvärdet. Den offentliga skuldkvoten uppgick brutto till 7,2 procent av BNP dvs. betydligt under referensvärdet på 60 procent.

Den estniska kronan har deltagit i ERM2 i över två år före konvergensgranskningen. Estland anslöt sig till växelkursmekanismen med sitt befintliga sedelfondssystem som ett ensidigt åtagande. Under den granskade perioden har kronan fortsatt att vara stabil och har inte avvikit från centralkursen mot euron i ERM2, vilket återspeglar den oförändrade estniska växelkurspolitiken under sedelfondssystemet. Estland har inte på eget initiativ devalverat sin valutas centralkurs mot euron.

Det estniska finanssystemet karakteriseras av avsaknaden av en välutvecklad marknad för långa skuldförbindelser denominerade i estniska kronor. Detta återspeglar den offentliga skuldkvotens låga nivå och en utbredd användning av euron. I detta sammanhang är det inte möjligt att identifiera en indikator som skulle vara jämförbar med eller skulle kunna ersätta statsobligationerna, vilket komplicerar processen att bedöma hållbarheten i konvergensen före ett antagande av euron. Mot denna bakgrund har en bred analys av finansmarknaderna gjorts, med hänsyn till ett antal relevanta indikatorer. Sammantaget tyder utvecklingen på finansmarknaderna under referensperioden på en blandad bedömning. Ett antal indikatorer visar att marknadsdeltagarna hade betydande bekymmer med konvergensens hållbarhet i Estland. Denna oro var särskilt uttalad under finanskrisens kulmen. Från slutet av 2009 har en nedgång i den globala riskaversionen, den finanspolitiska utvecklingen och marknadsdeltagarnas uppfattning om Estlands möjligheter att anta euron bidragit till att lätta marknadstrycket.

För att uppnå ett klimat som främjar hållbar konvergens i Estland krävs bl.a. att ekonomisk politik styrs mot att säkerställa makroekonomisk stabilitet, inklusive hållbar prisstabilitet. Med hänsyn till de begränsade möjligheterna till åtgärder för penningpolitiken under det nuvarande sedelfondssystemet är det nödvändigt att andra politikområden ger ekonomin medel så att landsspecifika chocker kan hanteras och makroekonomiska obalanser kan undvikas.

Rättslig konvergens

Den 12 mars 2010, som är stoppdatum för de ändringar av lagstiftningen, som bedöms i ECB:s konvergensrapport 2010 var inte den rättsliga ramen i de nio granskade länderna fullt kompatibel med alla krav för antagande av euron i enlighet med fördragen och stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken. Den 22 april 2010 antog det estniska parlamentet lagen om införande av euron, vilket avlägsnade de återstående oförenligheterna i Estland. I alla andra granskade länder kvarstår oförenligheter vad gäller centralbankens oberoende. Detta rör speciellt centralbankernas institutionella, personliga och finansiella oberoende. Dessutom finns det i alla länder, utom Litauen, oförenligheter vad gäller förbudet mot monetär finansiering samt den rättsliga integreringen av respektive centralbank i Eurosystemet.

***

Genom att lägga fram denna rapport uppfyller ECB fördragets artikel 140 att rapportera till Europeiska unionens råd (EU-rådet) minst en gång vartannat år eller på begäran av en medlemsstat med undantag ”om hur medlemsstaterna fullgör sina förpliktelser när det gäller att förverkliga den ekonomiska och monetära unionen”.

För närvarande deltar 11 medlemsstater inte fullt ut i Ekonomiska och monetära unionen. Två av dem, Danmark och Storbritannien, har speciell status i enlighet med villkoren i de relevanta protokoll som är bifogade fördragen. Till följd härav behöver konvergensrapporter för dessa två medlemsstater bara utarbetas om länderna själva begär detta.

ECB:s konvergensrapport finns på 21 gemenskapsspråk på ECB:s webbplats.