ECB:s årsredovisning för 2015

• ECB:s nettovinst 2015: 1 082 miljoner euro (2014: 989 miljoner euro)
• Räntenetto från värdepappersprogrammet: 609 miljoner euro (2014: 728 miljoner euro)
• Räntenetto från det utökade programmet för köp av tillgångar: 161 miljoner euro (2014: 2 miljoner euro)
• Utgifter för tillsynsuppgifter som täcks via avgifter: 277 miljoner euro (2014: 30 miljoner euro)
• Ränteintäkter på sedlar: 42 miljoner euro (2014: 126 miljoner euro)
• ECB:s balansräkningsomslutning: 257 miljarder euro (2014: 185 miljarder euro)

ECB-rådet har godkänt ECB:s granskade årsbokslut för året som avslutades den 31 december 2015.

ECB:s nettovinst för 2015 var 1 082 miljoner euro (2014: 989 miljoner euro). Högre realiserade vinster från försäljning av värdepapper 2015 bidrog till denna ökning. Vidare täcktes ECB:s utgifter i samband med dess tillsynsuppgifter enbart under november och december 2014, medan kostnaderna för hela året täcktes 2015.

ECB-rådet beslutade att den 29 januari 2016 göra en interimistisk vinstfördelning på 812 miljoner euro till de nationella centralbankerna i euroområdet. Vid gårdagens sammanträde beslutade ECB-rådet att den 19 februari 2016 fördela återstoden av vinsten på 270 miljoner euro till de nationella centralbankerna i euroområdet.

ECB:s intäkter härrör främst från vinstmedel på valutareserverna och portföljen av egna medel, från ränteintäkter från ECB:s andel om 8 procent av de utelöpande eurosedlarna och på senare år från räntenetto som härrör från värdepapper anskaffade i penningpolitiska syften.

Räntenettot uppgick totalt till 1 475 miljoner euro 2015 (2014: 1 536 miljoner euro). Det omfattade ränteintäkter på 42 miljoner euro från ECB:s del av eurosedlar i omlopp totalt (2014: 126 miljoner euro) och räntenetto på 609 miljoner euro (2014: 728 miljoner euro) från värdepapper som köpts inom ramen för programmet för värdepappersmarknaderna, av vilka 224 miljoner euro (2014: 298 miljoner euro) härrörde från ECB:s innehav av grekiska statspapper inom ramen för värdepappersprogrammet. Det inkluderade även räntenetto på 120 miljoner euro (2014: 173 miljoner euro) som härrör från värdepapper som köpts inom ramen för de första två programmen för köp av säkerställda obligationer och 161 miljoner euro som härrör från värdepapper som köpts inom ramen för det utökade programmet för köp av tillgångar (APP) (2014: 2 miljoner euro). ECB betalade en ersättning på 18 miljoner euro (2014: 57 miljoner euro) till de nationella centralbankerna avseende deras fordringar på de valutareserver som överförts till ECB. Ränteintäkterna på valutareservtillgångar uppgick till 283 miljoner euro (2014: 217 miljoner euro).

Realiserade vinster från finansiella transaktioner uppgick till 214 miljoner euro (2014: 57 miljoner euro).

Avskrivningar uppgick totalt till 64 miljoner euro 2015 (2014: 8 miljoner euro). De väsentligt högre nedskrivningarna 2015 berodde huvudsakligen på den totala minskningen i marknadsvärdet på värdepapper som hålls i ECB:s US-dollarportfölj.

ECB:s administrativa kostnader består av personalkostnader och samtliga andra administrativa kostnader. ECB:s tillsynsuppgifter har lett till en gradvis ökning av antalet anställda och följaktligen steg personalkostnaderna till 441 miljoner euro 2015 (2014: 301 miljoner euro).

Andra administrativa kostnader, bestående av avskrivningar, lokalhyra, konsultarvoden och andra varor och tjänster, uppgick till 423 miljoner euro 2015 (2014: 376 miljoner euro). Ökningen av dessa utgifter återspeglar främst att ECB:s nya huvudbyggnad började skrivas av.

ECB:s utgifter i samband med dess tillsynsuppgifter uppbars via avgifter som debiterades enheterna under tillsyn för hela 2015 men kostnader för 2014 enbart under årets två sista månader. Detta resulterade i en ökning i nettointäkter/-utgifter från avgifter och provionsintäkter. De SSM-relaterade avgifterna för 2015 uppgick till 277 miljoner (nov-dec 2014: 30 miljoner euro).

Storleken på ECB:s balansräkning ökade med 72 miljarder euro till totalt 257 miljarder euro 2015 (2014: 185 miljoner euro). Denna ökning berodde främst på värdepapper som förvärvats inom APP, apprecieringen av ECB:s valutareservtillgångar och på ökningen av utelöpande sedlar.

Eurosystemets konsoliderade balansräkning ^[1] uppgick till 2 781 miljarder euro i slutet av 2015, jämfört med 2 208 miljarder euro i slutet av 2014. Ökningen berodde främst på fortsatta köp av värdepapper inom APP.

Eurosystemets innehav av värdepapper som innehas för penningpolitiska syften ökade med 586 miljarder euro till 803 miljarder euro (2014: 217 miljarder euro). Innehavet av värdepapper inom ramen för värdepappersprogrammet minskade med 21 miljarder euro till följd av inlösen. Denna minskning uppvägdes mer än väl av inköp av värdepapper som förvärvats inom APP. Den 31 december 2015 uppgick innehaven inom APP till 650 miljarder euro (2014: 31 miljarder euro).

Frågor från media kan riktas till Stefan Ruhkamp, tfn. +49 69 1344 5057

Anmärkningar

1. ECB:s och Eurosystemets redovisningsprinciper: ECB-rådet har upprättat allmänna redovisningsprinciper för Eurosystemet, inklusive ECB, i enlighet med artikel 26.4 i stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (ECBS-stadgan), och dessa har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. ^[2] De är i stort baserade på internationell redovisningssed men utformas speciellt med tanke på de speciella förhållanden som gäller för centralbankerna i Eurosystemet. Med tanke på den stora valutaexponering som de flesta centralbankerna inom Eurosystemet har tas särskild hänsyn till försiktighetsprincipen. Denna försiktighetsprincip gäller särskilt de olika sätten att behandla orealiserade vinster och förluster i syfte att boka intäkter samt förbudet att netta orealiserade förluster i en tillgångspost mot orealiserade vinster i en annan. Orealiserade vinster överförs direkt till värderegleringskonton. Orealiserade förluster, som överstiger saldona på värderegleringskontona behandlas som utgifter vid årets slut. Värdeminskningsförluster förs i sin helhet till resultaträkningen. Alla nationella centralbanker i euroområdet ska, som del av Eurosystemet, följa dessa principer vid rapportering av sina transaktioner. Dessa transaktioner ingår i Eurosystemets konsoliderade veckobalansräkning och den årliga konsoliderade balansräkningen. Dessutom följer de nationella centralbankerna frivilligt i stort sett samma redovisningsprinciper som ECB när de utarbetar sina årsredovisningar.
2. Värdepapper som aktuellt innehas för penningpolitiska syften redovisas till upplupet anskaffningsvärde (med avdrag för eventuell värdeminskning). 2015 utvidgades tillgångsköpen inom det tredje programmet för köp av säkerställda obligationer (CBPP3) och programmet för köp av värdepapper med bakomliggande tillgångar (ABSPP) till att omfatta ett program för köp av offentliga värdepapper (PSPP). CBPP3, ABSPP och PSPP utgör tillsammans det utökade programmet för köp av tillgångar (APP). Kombinerade månatliga APP-förvärv av de nationella centralbankerna och ECB uppgår till i genomsnitt 60 miljarder euro och avsikten är att de ska genomföras till slutet av mars 2017 och i varje fall tills ECB-rådet ser en varaktig justering av inflationsbanan som överensstämmer med dess mål att inflationen ska ligga under, men nära, 2 % på medellång sikt.
3. Omsättbara värdepapper, andra än sådana som hålls för penningpolitiska syften, omvärderas till marknadspriser.
4. Guld och alla övriga tillgångar och skulder i utländsk valuta i och utanför balansräkningen omräknas till euro till den valutakurs som gäller på balansdagen.
5. Avkastning på valutareservtillgångar som överförts till ECB: När en nationell centralbank går med i Eurosystemet och överför valutatillgångar till ECB får den en räntebärande fordran på ECB motsvarande värdet av det överförda beloppet. ECB-rådet har beslutat att dessa fordringar är i euro och att de uppbär daglig ränta till den ränta som används av Eurosystemet i anbuden på de huvudsakliga refinansieringstransaktionerna, justerad för att ingen ränta erhålls på guldkomponenten.
6. Vinst- eller förlustfördelning: I enlighet med artikel 33 i ECBS-stadgan kan upp till 20 procent av nettovinsten varje år avsättas till den allmänna reservfonden upp till en gräns som motsvarar 100 procent av ECB:s kapital. Återstoden ska delas ut till de nationella centralbankerna i euroområdet i förhållande till deras inbetalda andelar.
7. Vid förlust för ECB kan underskottet avräknas mot a) ECB:s allmänna riskavsättningar och den allmänna reservfonden och b) mot de monetära inkomsterna för det ifrågavarande räkenskapsåret, efter beslut av ECB-rådet. Slutligen kan eventuell återstående nettoförlust bokföras i balansräkningen som överförd förlust och avräknas mot nettointäkter under efterföljande år.
8. Eurosystemets innehav i värdepappersprogrammet: I tabellen nedan visas de utestående beloppen för Eurosystemets innehav i värdepappersprogrammet per utgivningsland den 31 december.

Eurosystemets innehav i värdepappersprogrammet per den 31 december 2015

* Innehav i värdepappersprogrammet värderas till upplupet anskaffningsvärde.

** Totalsummorna i tabellerna kan avvika från summan av delsummorna på grund av avrundning.